Boken har två stycken huvudpersoner Jakob och Siri. Dom är för varandra sånna där personer som man ser ganska ofta, som man går förbi på gatan, möter i trappen men som alltid bara finns i periferin. Deras vägar korsars så ofta att de har gett varandra hemliga namn: Fågelflickan och Vilsenpojken. Ensamheten är vad de har gemensamt. Och en inte helt problemfri vardag. Siris pappa är alkoholist och fast han slutar ganska ofta så trillar han jämt dit igen. Siris mamma är heller inte den mest ansvarsfulla föräldern som man kan tänka sig. En dag får Siri nog av dom ständiga sveken. Jakob ruvar i sin tur på familjens hemska hemligheter som nu börjar närma sig ett avslöjande.
Jag tycker det här är en fin bok framförallt eftersom den visar hur olika man kan uppleva saker. Den leker med vad som egentligen är på riktigt och vad som är inbillning. Jag gillar också att Jakob och Siri ser varandra men att de aldrig riktigt möts. Någon annan författare hade säkert fallit för frestelsen att låta de unga tu förälska sig i varandra men icke. Och det är skönt!
/ Tove
Gillar du den här boken så kolla in Per Nilssons Hjärtans fröjd och Katarina Kieris Dansar Elias? Nej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar