Barn 312

av Hans-Ulrich Hoster

Det här är en berättelse om Ursula, Achim och Martina. Boken är en skildring om hur en mor försöker att vinna tillbaka sin förlorade dotter.

Det hela börjar en dag när Ursula Gothe, i väntan på att sin man Richard ska komma hem, sitter och läser tidningen. Plötsligt ser hon en bild på en flicka, Ursula känner igen dragen i det fina ansiktet, hon blir alldeles stel. Hon sitter och tittar på hennes och Achims barn! Barnet som föddes innan äktenskapet med Richard och innan kriget var helt slut. Det är dottern hon skildes från den gången på tågstationen för så många år sedan, men inte kunnat glömma. I tidnignen står det:

Barn 312 Röda korsets huvudkontor efterlyser föräldrarna till:

Namn:Haake eller Harke eller Hanke
Förnamn:Martina

Född: Omkring 1943

Blå ögon blont hår

Blev funnen den 9 oktober på ett flyktinväg från Östeuropa till Wien.

Efter tidningsartikeln börjar Ursulas kamp om att få vårdnaden om sin dotter, men det blir inte lätt när flera kvinnor uppger sig vara mamman till barnet och Richard som inte alls gillar idén om ett barn som inte är hans, beordrar Ursula att släppa det. Ursula ställs inför ett livsavgörande beslut; om hon tar hand om Martina mister hon sin nuvarandre familj, men hon kan bara inte lämna flickan åt sitt eget öde. Det Ursula inte vet är att pappan till flickan är precis lika benägen om att få vårdnaden om Martina och att även hitta modern till barnet.

Det här är nog mer av en vuxenbok, men om man tycker om att läsa funkar den alldeles förträffligt. Man löper risk för att bli fastslukad i bokens otroliga känslorus, eftersom den är underbart vacker samtidigt som den är isande spännande. Rekommenderas varmt av mig!

/Praktikanten Marie