Egoboost!

- Blondinbellas överlevnadsguide för unga tjejer
av Isabella Löwengrip

Blondinbella alltså. Älska eller hata?
I sin bok visar Isabella att hon inte hatar i alla fall. Snarare vill hon unga tjejer väldigt väl. Men vem vill inte det? Det vill mammor, lärare, kuratorer och (riktiga) kompisar också. Hela boken går ut på att man ska vara egoistisk (vilket här betyder att vara snäll mot sig själv). Inte stressa så mycket, inte nojja för hur man ser ut hela tiden, göra det man själv vill, stå på sig. Det låter ju himla bra, frågan är ju bara hur man gör allt det där, egentligen? I vissa fall tror jag absolut att Isabellas tips kan vara till hjälp eftersom hon är väldigt konkret, till exempel när hon ger råd om hur man lyckas i plugget eller skaffar ett bra extrajobb. Men när det gäller känslor, komplex och relationer är hon luddigare - såklart, för det är svårare.

För den som är nyfiken på Blondinbella, men inte har läst eller orkar läsa igenom, hela hennes blogg är boken också bra. Den är väldigt personligt skriven och hon använder ofta sig själv som exempel.

Vad jag kan reta mig på med Egoboost! är att den påstår sig vara till för alla unga tjejer, men ändå utgår ifrån att läsaren är ganska lika Blondinbella. Att man har komplex (och inte är överviktig på riktigt), att man har en pojkvän, att man bor i stan, att man vill bli som henne när man blir stor....

/Klara

Bok och film

Det är kul när böcker blir film tycker jag och därför är jag hemskt nyfiken på att se den här filmen som går på bio nu! Den är nämligen en bok skriven av Christina Herrström och hela tre av hennes böcker har tidigare blivit sjukt bra teveserier. Ni kanske har sett Ebba och Didrik (som egentligen är två böcker men som slagits ihop till en) och klassiska Glappet? Det finns alltså anledning att ha en och annan förväntning på Tusen gånger starkare. Boken kanske inte är så superfantastisk men budskapet gör den värd att läsa. Som klippet ovan visar handlar den om skolans avgrundsdjupa orättvisor mellan hur killar och tjejer blir behandlade. Det är så legitimt att killarna tar massor av plats på bekostnad av tjejernas trivsel och utbildning så det blir snudd på upplopp när tjejerna vägrar ta mer skit.

Andra bokfilmer som kommer i höst är Harry Potter och dödsrelikerna vilket äntligen är den sista filmen men som är uppdelad i två delar. Visst att sista boken är en maffig en och kanske behöver två filmer men jag har tröttnat lite på denna oändliga väntan! I så fall känns det roligare att se Narnia : skeppet Gryningen på bio eller varför inte låna den fina animerade Coraline eller Kalle och chokladfabriken på bibblan för 20 pix? Båda är utmärkta exempel på hur bra det kan bli när en bok förvandlas till film!

Vilken är din bästa bok som blivit film? Eller bästa film som egentligen är en bok? Och är verkligen boken alltid bäst?

Ps. Du måste vara 16 år för att få låna film eller ha målsman med dig.

Sugar rush

Den som har sett den omtyckta ungdomsserien Sugar rush som gick på SVT för ett par år sen kommer känna igen sig nu! Boken som serien är baserad på är skriven av Julie Burchill och handlar om Kim vars pappa inte längre har råd att betala hennes privatskola eftersom mamman har dragit till en söderhavsö med en ny man. Kim blir tvungen att byta till en skola med hemskt dåligt rykte. I den nya skolan dras den ganska vanliga och småtråkiga Kim till snygga och farliga Maria Sweet som drar med henne på dåligheter. De har hemskt kul tillsammans men Kims familj är i spillror och hennes mamma verkar vara mer tonåring än sin dotter. Det blir inte lättare när Kim upptäcker att de känslor hon har för Sweet inte är de som man brukar ha för sin bästa vän.

En riktig pärla som verkligen beskriver hur det är att vara 15 år och ha tusen saker att ta reda på om sina egna känslor och om hur världen funkar. LÄS!

/ Tove

Det är så logiskt alla fattar utom du

Den som gillar Säkert! känner troligtvis igen titlen. Och det märks att Lisa Bjärbo och Annika Norlin (Säkert!) är samma andas barn. Man får samma känsla av att läsa boken som att höra låten.

Det är så logiskt alla fattar utom du handlar om Johan och Ester som går i ettan på gymnasiet och har varit bästisar sen urminnes tider. Det hade ju kunnat vara hur fint och mysigt som helst, om det bara inte var så att Johan någonstans under resans gång lyckats kära ner sig i Ester. Då är det nämligen varken mysigt eller roligt att vara bästisen, som får höra allt om alla olika killar hon träffar. Varken när hon är lyckligt eller olyckligt kär.

Usch, vad jobbit de har det mellan varven, Johan och Ester! Men det är härligt att läsa ändå. Spännande och pirrigt och så får man gråta lite (om man är blödig som jag, vill säga).

Lisa Bjärbo har jämförts med Johanna Lindbäck, och jag får nog sälla mig till skara som håller med. Precis som hos Lindbäck får vi möta ganska vanliga ungdomar, men vanliga problem. Och för den som är ganska vanlig är igenkänningsfaktorn hög. Har du inte läst Lindbäcks böcker? Gör det! (Och snart kommer en fjärde!)

Ett annat tips på liknande böcker är Sommaren jag blev vacker av Jenny Han. Här får vi träffa Belly och hennes bror Steven. De spenderar alltid somrarna med sin mamma hos mammans kompis Susannah och hennes två söner. Susannah har en gång sagt att Belly är ämnad för en av sönerna - men vem egentligen?

/Klara

Vad mina vänner inte vet

Sonya Sones har skrivit böckerna Vad mina vänner inte vet och Vad min flickvän inte vet. Böckerna hänger ihop och Vad min vänner inte vet är först. I den berättar den söta och populära Sophie om sina vänner, sin expojkvän och sina föräldrars dåliga äktenskap. Under jullovet när alla hennes vänner är bortresta träffar hon skolans mest nördiga och mobbade kille Murphy och i brist på bättre spenderar hon sitt jullov med honom. Vad hon inte hade räknat med var att bli kär i honom. Det blir lite som en amerikansk feel-good-film. Fast på ett ganska bra sätt.

Men det är ändå tur att Vad min flickvän inte vet inte fortsätter i riktigt samma stil. Här är det Murphy som berättar kärlekshistoriens fortsättning. Deras förhållande är ju inte direkt problemfritt för vad ska vännerna och hela skolan säga när populära Sophie är tillsammans med ärketönten? Murphy återger hur mycket skolan hatar paret, vännerna som vägrar prata med Sophie och vilka elakheter som skrivs om dom på skoltoaletten. Men också hur han får chansen att gå på en konstskola och för första gången känna sig som vilken kille som helst och slippa töntstämpeln ett tag. Men hur det ska gå öfr honom och Sophie när andra tjejer också börjar visa sitt intresse för honom får du allt läsa boken för att få reda på.

Jag gillade dom här böckerna supermycket och även om det blir lite väl sockersött ibland så tycker jag att Sonya Sones skriver på ett sätt som känns äkta. Böckerna är faktiskt skrivna på vers men är inte alls svårlästa för det. Tvärtom! Texterna är ganska korta och är lite som dagboksnoteringar. Ibland är kapitlen utformade i ett mönster som också ger en bild som passar till texten och man får allt vara lite mer uppmärksam än om man läser en “vanlig“ bok.

/ Tove

Fjäril - Sonya Hartnett

Sonya Hartnett har äntligen kommit med en ny bok: Fjäril. Som jag har väntat! Och den är precis lika snygg som bra!

Livet är som ett enda stort skavsår för Plum och hon har ingen aning om hur hon ska bli vän med tillvaron. Hennes självkänsla är noll och hon kämpar för att hitta ett egenvärde och bli accepterad av sina vänner och familj. Plum tycker själv att hon är fet och ful och försöker leva sina vänners liv för att bli lite mer attraktiv och normal. Det går ju såklart inte.

De flesta personerna i Fjäril är faktiskt osympatiska: vännerna är väldigt grymma (men bättre än att vara ensam), familjen gör allt för henne utom att ta henne på allvar och Plum själv är inte heller värst trevlig. Hon utnyttjar och blir utnyttjad i sin tur. Men Plum tror att det kanske kan bli bättre av att umgås med grannen Maureen som är allt som Plum inte är: snygg och självsäker men framförallt tillhör hon vuxenvärlden som verkar så enkel jämfört med Plums egen hårda värld.

Det här är en riktigt nattsvart bok. Inga lyckliga slut här inte! Jag antar att bokens titel syftar på hur man som människa måste hitta sina vingar, ungefär som en larv utvecklas till fjäril. Det låter enkelt men det är det verkligen inte för någon i Fjäril. Det är mycket tonårsångest, även från de vuxnas sida och det verkar som om det är omöjligt för någon att någonsin bli lycklig. Dystert blir det men också intressant. För att inte tala om det vackra språket!

/ Tove

Sista chansen

Jacky är fjorton år och har precis blivit intagen på en sluten ungdomsvårdskola. Hon har gått från att ha varit duktig i skolan, lovande tennisspelare och uppfyllt allas förväntningar till en strulig och destruktiv tonåring. Såhär beskrivs Jackys känslor:

”Hon började högstadiet men känner inte marken under sig. En ilande känsla drar genom kroppen. Festerna avlöser varandra. Hon släpper tennisdrömmen, höjer ölburken och säger skål.

Hon är fjorton år och sitter inläst på statlig institution.
Hon är fjorton år och orkar inte skratta längre.”

Boken handlar om hur Jacky gav upp allt och började festa. Och om hennes pappa som inte kan förstå hans dotter kan vara så trasig när han har gett henne allt. På skolhemmet blir Jacky vän med Sara som är hennes motsats: hon är utåtagerande, orädd och har inte mycket respekt för vuxenvärlden. Det är tur att Jacky träffar Sara för med hennes hjälp kan hon reda ut vad det är hon själv vill istället för vad andra har bestämt att hon vill.

Jag tyckte att det här var en bok som vann på att inte krångla till det så mycket. Det är en ganska rak historia om hur Jacky försöker reda ut sitt liv och få ordning på tillvaron.
Jacky lyssnar en hel del på the Killers och särskilt den här låten: Exitlude

Jag skulle för övrigt vilja protestera mot det fula rosa omslaget. Jag vet att förlag ofta väljer omslag för att kunna sälja så mycket som möjligt. Här har dom uppenbarligen satsat på tjejer bara för att huvudpersonen är en tjej istället för vem som skulle kunna gilla boken. Sista chansen är absolut inte en typiskt tjejig bok och jag tror verkligen att killar också kan gilla den. Dock avskräcker nog det rosa omslaget fler killar än vad det lockar.

/ Tove

Shoo len

Shoo len är en bok som inte slutar väl. Läsaren får direkt veta att inte alla av huvudpersonen Karims vänner kommer att leva fram tills sommaren och att han kommer att orsaka sin flickväns död. Karim är inte den som håller sig på rätt sida av lagen fast han egentligen skulle vilja, särskilt nu när han har träffat sin flickvän Nikoo. Men hans kompis Gabi är väldigt pådrivande och Karim gillar inte att bli kallad svikare. Gabi i sin tur har inte alls några skrupler om vad som är rätt och fel. En mörk kväll går det över styr. Överfallet på den ensamma kvinnan i tunnelbanan blir brutalare än vad Karim vill vara med om. Konsekvenserna för Gabis och Karims handlingar slår tillbaka på ett av de mest grymma sätt som man kan tänka sig men däremellan får läsaren följa inte bara Karim utan också hans kompisars sista månader på högstadiet.

Douglas Foley är inte den som undviker att skriva om svåra saker och han gör det väldigt äkta och realistiskt. Shoo len innehåller en god dos tragik och boken visar verkligen upp de sämsta sidorna av grupptryck. Det är också en skildring av en problemskola och elever som inte har någon respekt för lärare men också vice versa. Även om Shoo len mest handlar om Karim så gillar jag att man får en insyn i flera av karaktärernas liv, deras tankar men också bakgrund. Shoo len är en riktig läsupplevelse och det ödesdigra draget i boken gör det omöjligt att inte sträckläsa.

Foley har också skrivit Shoo bre som egentligen kommer innan Shoo len. Men det gör inget om man läser dom i oordning för dom är oberoende av varandra. Fast det är roligt att förstå referenserna till Shoo bre tycker jag även om det går lika bra utan. Shoo bre är också väldigt läsvärd även om det allt är lite mer action och drama i uppföljaren.

/ Tove

Decembergatans hungriga andar

Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo är en bok om ett väldigt tungt ämne: ätstörningar. Boken handlar om hur det är att utveckla en ätstörning och hur svårt det är att bli frisk igen. Jenny är trött på att bli vald bland dom sista på gympan, trött på att ingen kille vill vara med henne och på att bli kallad fetto av Johan i klassen. Under sommarlovet ska hon gå ner i vikt och visa dom! Hon gör upp ett superschema som går ut på att äta minsta möjliga. Det funkar lite för bra. Hon börjar undvika sina kompisar för det är svårt att umgås när det enda som man tänker på är att räkna kalorier och tänk om hon skulle bli tvungen att äta något bara för att verka normal. Sina föräldrar måste hon också lura och bortförklara varför hon inte längre vill ha någon middag. Den enda som hon kan umgås med är Betty för hon förstår. Tillsammans spelar de två flickorna ett spel på liv och död.Jag tycker det här är en viktig bok för den ger en insikt i hur ätstörningar fungerar och känns. Och hur självbilden inte stämmer överens med verkligheten. Jenny tycker att hon ser tjock och äcklig ut men i själva verket är hon hemskt undernärd. Hon blir också triggad att fortsätta svälta av hur modellerna ser ut i alla tidningar och hon tänker göra allt för att nå size zero, en storlek som för de flesta är väldigt hälsofarlig. Boken handlar också ganska mycket om hur hennes familj upplever Jennys destruktivitet men också vilka konsekevenser elaka kommentarer kan få. Nu låter Decembergatans hungriga andar som världens deppigaste bok. Men det är den inte även om ämnet är tungt. Den är fint skriven och det är lätt att förstå och känna med Jenny i hennes ångest.

/ Tove

Varning för snyftare!

Jenny Downhams Innan jag dör är en bok för lite äldre läsare och som helt klart går in under kategorin supersorgliga böcker. Den handlar om Tessa. Hon är sexton år och ska snart dö. Hon har leukemi och nyss fått sin tid utmätt. Från att ha haft hela livet framför sig har tiden plötsligt krympt till några futtiga månader. Men Tessa har verkligen inte fått ut allt som hon ville ha av livet än. Därför gör hon en både destruktiv men också livsbejakande lista med saker hon vill göra innan hon dör. Hon ska: Säga ja till allt under en hel dag, testa droger, ha sex, bli kär och massa andra galna saker. Hon gör allt för att tänja gränserna och gör uppror både mot livet och mot döden för vad spelar egentligen någon roll när hon ändå ska dö alldeles för snart?

Läsaren får följa Tessa genom hennes sista tid i livet och det är inte bara sorligt. Trots allt elände så blir boken ganska rolig och dråplig. Jenny Downham har lyckats riktigt bra med att måla upp Tessa på ett väldigt trovärdigt och intimt sätt. Likaså reaktionerna på hennes sjukdom bland personerna runt om henne. Jag tycker att boken är väl värd att läsa men varnar för att den är en riktig snyftare!

Gillar du sorgliga böcker? Då kanske du också gillar:
Jag saknar dig! Jag saknar dig! av Peter Pohl och Kinna Gieth som handlar om ett tvillingpar, Tina och Cilla. Cilla blir påkörd och omkommer medan Tina blir kvar med saknaden. Boken är baserad på Kinna Gieths liv.

HÄSTBÖCKER - För våra drömmars skull- av Lauren Brooke

Heartlandserien är en hästboksserie i 13 delar.
Heartland är en hästgård där man tar emot skadade och rädda hästar som skall rehabiliteras. Huvuvdpersonen är den femtonåriga Amy som har en speciell förmåga att kommunicera med de allra besvärligaste djuren. Vi får följa Amy genom en rad sorger och svårigeheter men även hennes första förälskelse och den stora kärleken till gårdens alla djur. De praktiserar horsemansship, akupunktur, naturmetoden m.m. för att bota och stärka hästarna. Det är så intressant att få lära sig alla detaljer som man kan använda på sina egna hästar. Och Amys utveckling är mycket intressant att följa. Jag rekomenderar denna serie varmt till alla. Även till de som inte har hästar - ännu. Eller de som är rädda för hästar. / Lili

Blod av Anderberg Strollo

Blod av Åsa Anderberg Strollo handlar om 14-åriga Ida som en dag hittar ett brev på sin mammas skrivbord från en man som Idas mamma en gång haft ett förhållande med. I brevet undrar mannen om det möjligtvis kan vara så att han är Idas pappa. Hela Idas värld faller samman och hon ifrågasätter sin familj. Hon är rädd att förlora sin pappa som hon växt upp med om han får veta att han inte är hennes riktiga pappa. Och hon är arg på sin mamma för att ha undanhållit det här hela hennes liv. Om blodsband är det viktigaste får Ida verkligen tänka över. Som tur är så har Ida sina bästa vänner som hon kan prata med. Ida är också engagerad i miljöfrågor och samtidigt som Idas liv vänds upp och ner finns det tydliga tecken på att också klimatet är i olag. Blod blir en fin berättelse om hur Ida tar sig ur sin kris men också hur lätt det är att missförstå andra människor. Helt klart läsvärd.

/ Tove

Det gör ont när knoppar brister...

...eller nått i den stilen. Johanna Lindbäcks nya roman Tänk om det där är jag är verkligen en studie i att vara ung. Både när det är hemskt och när det är underbart. Huvudpersonen Agnes flyttar från Stockholm till Umeå under sommarlovet innan andra året i gymnasiet. I Stockholm var hon utanför i skolan, men på fritiden hade hon sina vapendragare. De där som finns i vått och torrt, där allt käns naturligt, enkelt och självklart.

När hon nu flyttar har hon en plan. Hon ska göra rätt den här gången, inte bli utanför, utan vara helt normal och trevlig. Få nya vänner. Och det går rätt bra för Agnes. Men det är ansträngande. Man känner själv i hela kroppen hur slutkörd hon är, av att hela tiden vara så självmedveten "Sa jag rätt nu?", "Tänk om hon tror..." och så vidare. Puh!

Jag kände igen mig jättemycket i Agnes bekymmer, men också i glädjeämnena. Och det är ju ett gott betyg. Lindbäcks språk är enkelt, vardagligt, men roligt. Man lever sig in. Jag lipade på minst ett ställe, vilket var lite genant eftersom jag satt på tåget. Ett ställe fick jag läsa om flera gånger, för att det var så fint.

/Klara