Hålla masken

av Magnus Ljungren

Appropå sport och prestationsångest. Erik är femton år och landets bäste hockeymålvakt i sin åldersgrupp. Han är stjärnan i laget, den enda som har en egen agent, och det är ingen som tvivlar på att han kommer att spela i NHL om ett par år om han bara vill.

Men det är det som är problemet. Hela laget räknar med att Erik ska föra dem till framgång, men han tycker inte längre att hockey är kul. Om han fick välja själv skulle han mycket hellre spela teater.

En bra bok om att våga vara sig själv och göra det man själv vill, inte det ens kompisar eller ens föräldrar säger åt en att man ska vilja.

/Sanna

De kallade mig Ise

av Madeleine Krell

När Erla får provspela för Nike IFs damlag är det en dröm som går i uppfyllelse. Allsvenskan! Och det trots att hon bara är femton år. Alla är förbluffade över hennes talang och kämpaglöd. Fotbollen betyder allt för henne, och det är ingen som ifrågasätter hennes mål att bli bäst. Hon äter allt mindre och tränar allt mer för att leva upp till sina egna och lagets förväntningar, men till sist säger hennes kropp ifrån.

Jag grät mig igenom De kallade mig Ise. För alla som någonsin haft prestationsångest, höga krav på sig själv eller ljugit för vänner och föräldrar om vad man äter och inte äter är det är lätt att känna igen sig i Erla. Hennes insjuknande, rädslan för att inte räcka till och den långa vägen tillbaka är trovärdigt beskrivet, och det är svårt att inte engagera sig.

Dessutom fick jag en vansinnig lust att spela fotboll av att läsa den här boken, trots att jag aldrig varit intresserad av det förut. Erlas kärlek till fotbollen är smittsam. Det är för den hon lever, och att vara ute på planen är det bästa hon vet.

/Sanna

En fantastisk upptäckt av Hugo Cabret

av Brian Selznick

Wow. Bara... wow. Att läsa den här boken är som att slängas huvudstupa in i ett äventyr. Det är som att se på en film eller spela rollspel; helsidesillustrationerna får det att kännas som att man är där.

Boken handlar om Hugo Cabret, en föräldralös klockskötare och tjuv, som bor på Paris tågstation. En anteckningsbok med en bild på en mekanisk man är upptakten till ett spännande mysterium, där man som läsare knappt hinner hämta andan mellan ledtrådarna.

Utan tvekan en av årets häftigaste böcker! Bli inte bortskrämd av storleken - boken är över 500 sidor lång, men nästan en tredjedel består av bilder. Själv har jag aldrig läst något liknande förut.

Den ingår i Bokjuryn - läs och rösta!


/Sanna

Hon släpper dig aldrig

av Kate Cann

När Amber flyttar hemifrån säger hon åt sin familj att hon bara ska på semester. Det är enda sättet hon kan få dem att låta henne resa.

Efter att ha tagit hand om sin sjukliga, krävande lillasyster i flera år längtar hon efter att få ha ett eget liv - ett hem, ett jobb, vänner... kanske till och med en pojkvän. Men det visar sig snart att det finns en illvillig närvaro i huset hon flyttat in i. Och så är det Ambers lillasyster, som inte har några tankar på att låta Amber gå.

Kate Cann säger att hon skrämde livet ur sig själv när hon skrev den här boken, och det kan jag förstå. Läs den om du vågar!

/Sanna

Det förtrollade urverket

av Philip Pullman

Mitt första intryck av den här boken var att den var alldeles för pretto för att jag skulle kunna gilla den. Men jag väljer ofta böcker efter deras omslag och den här framsidan är ruskigt snygg. Dessutom var boken kort, bara 79 sidor, så jag bestämde mig för att ge den en chans.

Vissa berättelser är som urverk, skriver författaren i förordet. När man väl dragit upp dem tickar de på i en förbestämd riktning, och oavsett hur mycket personerna i boken skulle vilja det så kan de inte ändra sina öden. Och det låter ju dödstråkigt. Hur spännande kan det bli om alla bara snubblar på i en viss riktning mot ett slut som redan är avgjort på förhand?

För att göra saken värre har Pullman dessutom sprängt in irriterande små rutor här och var på sidorna med kommentarer till vad huvudpersonerna gör och säger. "Åh, nej! Gretl, var försiktig!" kan det stå när Gretl är på väg att göra något dumt, eller: "Konstnärstemprament! Vilket nonsens! Något sådant finns inte. Det är bara amatörer som har temprament."

Men på något sätt - fråga mig inte hur - blir jag ändå kär i boken. Det är en klassisk saga där de onda råkar illa ut och de goda får sina belöningar på slutet. Den är mysig och varm och lagom spännande, och det enda jag ångrar så här i efterhand är att jag inte har någon att prata om den med. Ibland vet man bara vad man tycker om en bok när man hört sig själv säga det högt.

/Sanna

Hungerspelen

av Suzanne Collins

Hungerspelen är årets största TV-händelse. 24 deltagare väljs ut från 12 distrikt för att slåss mot varandra i direktsändning på arenan. Det är en kamp på liv och död som bara en kan vinna.

Flugornas herre möter Expedition: Robinson i en skrämmande framtidsroman med högt tempo, där valet står mellan att döda eller dödas.

Hur långt skulle du gå för att överleva på arenan?

/Sanna

Kär i New York

av Carrie Mac

Här kommer ett tips för dig som gillar kärlek! Att tillbringa en hel sommar hos sin odrägliga syster i New York är ungefär det värsta Hope kan tänka sig. Men så träffar hon Nat - tjejen som ger henne yrsel och fjärilar i magen, och som får henne att fantisera om mer.

Hope har aldrig varit kär i eller hånglat med en tjej förut. Är det annorlunda? Hur gör man? Blir hon lesbisk om kysser Nat, och spelar det egentligen någon roll?

/Sanna

Dubbelfel

av Peter Barlach

Det här är den fristående uppföljaren till Inte bara tennis som kom ut förra året. Jag har inte läst den första boken, men det behövs inte för att hänga med här.

Johns mamma dog för ett halvår sedan i en bilolycka men på något sätt går livet vidare i alla fall. Att börja högstadiet är inte det enklaste. Alla verkar ha förändrats över sommaren - alla utom John i alla fall - och hans tidigare kompisar vill plötsligt inte kännas vid honom längre. Då är det skönt att i alla fall ha tennisen. På planen känner han sig hemma, där vet han precis vad som förväntas av honom.

Det är svårt att sammanfatta den här boken. Den handlar om tennis men man behöver inte ha rört vid ett tennisracket för att hänga med. Den handlar om förhållanden och kärlek, om vänskap, och vad man gör när ens mamma har dött och det gör så ont att man inte orkar tänka på det, än mindre prata om det.

Jag tyckte att det var en helt fantastisk bok, och den fick mig att minnas varför jag älskar att läsa.

/Sanna

Piratika

av Tanith Lee

Sugen på lite äventyr? Det är Artemisa Blastside med. Hon har precis återfått minnet efter sex långa år inspärrad på Änglarnas internatskola för unga flickor, dit hon skickades efter att hennes mamma, piratkaptenen, dödades i en olycka ombord på sitt skepp.

Art rymmer från internatskolan, samlar ihop sin mammas gamla besättning och ger sig ut på en äventyrlig resa över haven. Men den ondskefulla Goldie är henne tätt i hasorna, på jakt efter samma skatt som Art...

En charmig, snabbläst och spännande bok för dig som gillar gentlemannaskurkar och sjörövare med stil.

/Sanna

Solen är en fet gud

av Jon Ewo

När Caroline dumpar Adam för att han är barnslig gör han en deal med solen, traktens coolaste och fetaste gud. I utbyte mot en daglig dos tillbedjan går solen med på att hjälpa Adam att uppnå det han mest av allt vill: att bli vuxen.

Efter lite efterforskningar gör Adam en lista på saker som han måste göra för att bli en ny, vuxnare människa:

1.DE ENKLA GREJERNA
- Steka en perfekt biff
- Bli riktigt full
- Ta ansvar för sitt eget liv

2.DET SOM KRÄVER LITE MER
- Egen klädstil
- Röka cigarr
- Göra bort sig

3.DET SOM KOSTAR KALORIER OCH SVETT
- Bli ekonomiskt oberoende
- Ha ett riktigt vuxet förhållande med en tjej
- Våga det jag är mest rädd för

Adam ger sig i kast med sin lista med stor beslutsamhet, men flera av punkterna visar sig vara svårare än han hade kunnat ana.

Det är en härlig, annorlunda och rolig berättelse, full av överraskningar och plötsliga vändningar. Jag log från första sidan till sista - rekommenderas varmt!

/Sanna

Vren - De glömda rummen

av Lotta Olivecrona

För dig som gillar fantasy och äventyr: en svensk science fiction-roman som är spännande från första sidan till sista!

Det är flera hundra år in i framtiden. Jordens korta men blomstrande rymdålder fick ett bittert slut när de koloniserade solsystemen vände sig mot sina härskare i ett galaktiskt krig. Jorden isolerades och den avancerade teknologin som tillät rymdresor slogs ut. Enbart en utomjordisk ras blev kvar: de livsfarliga vrenerna, som förslavades och användes som arbetsdjur, krigare och lönnmördare av dem som kunde betala för dem.

När femtonåriga Anya räddar en döende vren förändras hennes liv, och hon dras mot sin vilja in i en sammansvärjning som inte bara hotar henne och hennes familj, utan hela jorden.

Provläs boken och se fler recensioner här!

/Sanna

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?

av Bjørn Sortland

Ingrid röker för mycket. Hon har smala händer, ett smalt ansikte och ser ofta frusen ut, och Markus tänker att det är få tjejer som är vackra helt utan hår. Men Ingrid är en av dem.

När de träffas för första gången är hon redan döende. Det är kärlek vid första ögonkastet för Markus del, och han gör allt för att få vara nära henne.

De träffas oftare och oftare, pratar om livet och om döden. Ingrids sjukdom är det enda de inte pratar om. Inte förrän den inte längre går att undvika.

En stund efter att flygvärdinnorna har demonstrerat de gula syrgasmaskerna säger Ingrid att det är konstigt, men hon är rädd för att flyga, trots att hon ändå snart ska dö.

- Ja, alla ska vi ju dö en dag, säger han i vad han tänker är en lite för prästerlig ton.

- Jag ska snart dö, säger hon.

- Så pass, säger han, och ångrar också det meddetsamma.

Hon svarar inte. Det är något som liksom inte stämmer.

- Skojar du? frågar han.

Det är knappt att han uppfattar hennes nej.

Man vill gärna tänka sig att kärleken ska vara för alltid. Vad gör man när man vet att det kommer att ta slut innan det knappt hunnit börja?

Årets vackraste kärlekshistoria? Jag tror det.

/Sanna

Djävulens fotspår

av E. E. Richardson

Jag älskar skräck. Det är något speciellt med böcker som får det att krypa i hela kroppen, som får mörkret att kännas ännu mörkare och får mig att tro att det lurar vampyrer och varulvar i alla buskar.

Men Djävulens fotspår var nästan mer än jag klarade av. Det här är ingenting för lättskrämda!

"Ett i eld, två i blod, tre i storm och fyra i flod..."

Så börjar en ramsa som alla barn i Redford känner till. Det är ungefär som "Svarta Madam", en lek man leker på rasterna för att skrämma upp varandra. Varje steg du tar säger hur du ska dö - i eld, i blod, i storm, i flod. Så fortsätter det fram till det trettonde och sista steget: "Tretton steg till Mörkermannens dörr, ingenting blir mer som förr."

För Bryan är det ingen lek. Han var där för fem år sedan när Mörkermannen tog hans storebror. Och Adam var inte den förste - ända sedan tjugotalet har barn försvunnit från staden utan att de vuxna reagerat...

/Sanna

Jagad

Kevin Brooks

Det här är en otäck bok. Så snart jag börjat läsa upptäckte jag att den var otäck på ett sätt som jag inte hade tänkt mig. Visst jag förstod väl att den skulle vara spännande, spännande är bra men otäck, nej.

Den lät så himla bra i baksidestexten, att Robert ligger i ett operationsrum (han är där för att göra en gastroskopi – ni vet när man får en slang nedförd i magen med en liten kamera på) men att han genom bedövningsdimman hör läkarnas kommentarer:
”Vad i helvete är det där?”
”Pojkens insida”
”Herregud, det ser ju ut som plast!”

Ja och det är inte bara plast Robert har i magen utan små slangar i olika färger, glittrade partiklar, vätskor och allt möjligt annat. Han blir naturligtvis vettskrämd, när han gick till sjukhuset var han bara en vanlig pojke, men när han går därifrån är han inte det längre. Eller går och går, han springer från sjukhuset för när har vaknar upp där på britsen är han inte längre i samma operationssal som den han blev nedsövd i. Han är någonstans nere i källaren och konstiga män som inte hör hemma på ett sjukhus står och vaktar längst väggarna. Läkaren är i full gång med att sprätta upp Roberts mage. Men på något vis lyckas han alltså få sig själv att vakna ur narkosen och fly från männen och sjukhuset. Men han har varit fosterbarn i hela sitt liv och har ingen familj eller vänner att vända sig till, han bara flyr utan mål. Han är ensam, skadad och han vet inte vad han är. Han har faktiskt ingen aning om vad det är han har i magen, eller varför, men alla alternativ han kan komma på är lika skrämmande. Men sen träffar han Eddi och med henne kommer hoppet, hon kan nog fixa detta!
Trots att det är otäckt så kan man inte sluta läsa efter det för man vill ju veta – vad är Robert?

/Catrin

Var är Alaska?

av John Green

Miles har bestämt sig för att lämna sitt tråkiga liv bakom sig för att börja på internatskolan Culver Creek, som ligger i en helt annan delstat. Han går för att söka ett Stort Kanske, men istället hittar han Chip, som kallas för Översten, Takumi, som rappar som en gud, och Alaska, den sexigaste, smartaste och roligaste tjej han någonsin sett.

Alaska är fantastisk, men inte alltid den lättaste att ha att göra med. Andra röker för att de tycker om det, Alaska röker för att dö. Hon är självdestruktiv och oberäknelig, flirtig i en sekund, kylig i nästa. Dessutom har hon en pojkvän som hon älskar, men det hindrar inte Miles från att gå och bli hopplöst förälskad i henne.

Jag kanske borde börja blogga om alla romaner som tråkar ut mig, för det låter som om alla böcker jag läser är Den! Bästa! Någonsin!! Men - gissa vad?

Jag gillar den här boken. Jag gillar omslaget, jag gillar titeln, jag gillar baksidestexten, jag gillar hur boken är indelad i "före" och "efter" och hur "före" är en nedräkning mot det där hemska som man vet kommer att hända. Översättningen är strålande, personerna är äkta och det finns hur mycket som helst att känna igen sig i.

Var är Alaska? är John Greens debutroman. Den väckte uppmärksamhet när den gavs ut i USA och anklagades för att vara äcklig och pornografisk, vilket egentligen bara innebär att tonåringarna i boken gör sådant som tonåringar alltid gjort: dricker alkohol, röker och har sex.

Filmrättigheterna har köpts av Paramount Pictures, och filmen - som inte börjat spelas in än - kommer förmodligen att få titeln Famous Last Words. I dagsläget skriver John Green på en ny roman tillsammans med David Levithan (ni vet, han som skrev Ibland bara måste man). Om det arbetet, och mycket mer, kan man läsa i John Greens egen blogg, som han uppdaterar betydligt oftare än vi uppdaterar den här.

/Sanna

Den onda kraften

av Ulf Nilsson

Det ser ut som en rysare. Omslaget och titeln får mig att tänka på demoner och djävulspakter, övernaturliga krafter och uråldrig ondska, men efter ungefär halva boken förstår jag att jag missuppfattat något. Det är inte en sån bok.

Dialogen är suverän. Jag sugs in i handlingen direkt. Det är fjortonåriga Martin som berättar om sitt möte med Annika på soc, som tänker tvinga in honom i ett äventyrsprojekt för ungdomar med sociala problem.

Martins problem är hans mamma. Hon super. Det vet nästan ingen, för han torkar upp hennes spyor, tar hand om henne, tröstar henne, pantar hennes flaskor och täcker för henne så att ingen ska förstå hur det egentligen är där hemma. Speciellt inte soc, för då skulle de lägga sig i ännu mer än de redan gör.

Äventyrsprojektet består av ett gäng undomar, indelade i grupper om två. Allting är väldigt hemligt. Det finns numrerade kuvert att öppna, ett om dagen, med instruktioner om vart de ska gå. Och ett kuvert med frågor som varje grupp ska besvara.

Finns det ett öde? Är allt förutbestämt? Finns det en ond kraft?

Men Martin har inte lust att leka pedagogiska äventyrslekar på soc och kriminalvårdens villkor. Han tänker ta reda på vad det egentligen handlar om, vem som förföljer dem och varför de slussas runt från bårhuset till häktet till ett övergivet gammalt kråkslott till ett äldreboende i förorten...

Det är en smart, spännande bok, oväntat rolig. Inte helt övertygad? Provläs början hos Adlibris och se själv.

/Sanna

The Same Stuff as Stars

Katherine Paterson

Finns stjärnmannen på riktigt? Angel är inte riktigt säkert, hon tror det men ibland blir hon osäker. Hon har ju trots allt bara träffat honom på natten. Men varför är han inte där när hon behöver honom som bäst?

Angel är bara elva år men hon lever som om hon var mycket äldre. Hon har helt och hållet ansvaret för sin lillebror Bernie, hennes mamma litar på att Angel fixar alla kriser. När det blir dags för flytt igen reagerar inte Angel så mycket först, hon är fullt upptagen med att komma på hur hon ska få plats med så mycket som möjligt av sitt liv i en liten resväska. Men det visar sig att den här flytten är annorlunda. Syskonen blir övergivna och lämnade i ett hus mitt ute i ingenstans där det bara bor en gammal tant. Sen uppstår det en kris som inte ens Angel kan klara av, inte ensam.

Men Angel har lärt känna tre personer sen hon flyttade. Den första är den gamla tanten i huset som visar sig vara hennes egen farmor, den andra är en vanställd gammal tant som arbetar på byns bibliotek och den tredje är den mystiska stjärnmannen som kanske inte ens finns. Någon av dessa tre måste hjälpa Angel, frågan är vem hon kan lita på.

Stjärnkikaren eller The Same Stuff as Stars som den heter på engelska läste jag för att författaren har fått Astrid Lindgrens pris 2006 för sina böcker. Stjärnkikaren är bra också, inte så bra så att jag kommer minnas den resten av mitt liv men ganska lagom. Den passar att läsa en regnig sommarkväll när man inte har något annat för sig.

/Catrin, som tycker att sommaren borde vara soligare

Kiki Strike: Skuggornas stad

av Kirsten Miller

Det finns en hemlig stad under New York där råttorna myllrar, en vidsträckt labyrint av gångar, luckor, dörrar och rum som varit igenbommade i årtionden. När Ananka upptäcker en ingång till den underjordiska staden inser hon snart att ingenting kommer att bli som förut.

Tillsammans med den farliga och självsäkra Kiki Strike grundar hon Irregulars, ett gäng tjejer där var och en har en unik specialbegåvning. Gruppen består av Luz Lopez, maskiningengör, DeeDee Morlock, framstående kemist som kan framställa de dödligaste gifter och de kraftigaste sprängämnen, Betty Bent, oöverträffad i förklädningskonst och sist men inte minst Oona Wong, förfalskare och hacker som brytit mot lagen sedan hon var fem år gammal.

Till en början tror tjejerna att de bara ska utforska Skuggornas stad, men det visar sig att Kiki Strike har andra planer. Vem är hon egentligen? Varför är FBI ute efter henne? När en i gänget nästan dödas av en sprängladdning ställs allting på sin spets, och Irregulars måste fråga sig själva - kan de verkligen lita på Kicki Strike?

Det här är en riktig sträckläsningsbok om en grupp starka tjejer som struntar i regler och lagar. Kapitlen varvas med instruktioner från Kiki Strike. Du får bland annat veta hur du utnyttjar att du är tjej, hur du skuggar någon utan att bli upptäckt, hur du blir en mästare i konsten att förklä dig, hur du tar hand om en skadad kompis, hur du ljuger, hur du lurar en kidnappare och hur du försvarar dig.

För oss som gillar äventyr, action, och coola tjejer som vet vad de gör är den här boken ett fynd!


/SB

Ibland bara måste man

av David Levithan

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Det gör Paul. När han ser Noah är det som om hela världen stannar upp. Till hans stora lycka verkar känslorna vara besvarade. ”Det här är ödet, eller hur?” säger Noah andra gången de träffas, och Paul ramlar nästan av stolen. Han har haft pojkvänner förut men det har aldrig känts så här. Allt är perfekt från första ögonblicket – ända tills Paul råkar kyssa sitt ex i skolans städskrubb. Plötsligt vill Noah inte se honom mer, och det spelar ingen roll hur mycket Paul försöker förklara att den där kyssen var ett misstag som inte betydde något alls.

Det är i såna lägen man behöver sina kompisar mer än någonsin. Men Pauls ena bästis har kärat ned sig i en idiot och blivit som förbytt. Det går inte längre att prata med henne, för allt hon bryr sig om är sitt pucko till pojkvän. Och hans andra bästis har nog med sitt, inlåst i huset av sina hyperreligiösa, smått hysteriska och homofobiska föräldrar som försöker rädda hans själ från helvetets eldar.

För att göra saker ännu värre har de andra i skolan börjat satsa pengar på Pauls kärleksliv, och oddsen lutar mot att han kommer att få vara ensam och olycklig för all framtid…

Ibland bara måste man är en varm bok med stora mängder humor. Ett måste för alla er som gillar kärleksböcker! Alla som någonsin varit förälskade kan lätt känna igen sig, och boken är perfekt för de där dagarna när man vill krypa upp i soffan med lite härlig romantik och bara njuta.

/Sanna

Livet på en kylskåpsdörr

av Alice Kuipers


Claire är femton och hennes tid tas upp av skola, kompisar och killar. Hennes mamma är ensamstående och tillbringar alldeles för mycket tid på sjukhuset där hon jobbar, så mycket att Claire nästan aldrig ser henne. Istället kommunicerar de genom post-it lappar på kylskåpsdörren.

Sen händer det som inte får hända: Claires mamma får bröstcancer. Hon blir snabbt sämre, och lapparna på kylskåpsdörren blir längre och personligare när tiden de har kvar tillsammans börjar rinna iväg.

Livet på en kylskåpsdörr är en annorlunda, gripande och väldigt sorglig roman. Den är kort och det är bra, för när man väl börjat läsa kan man inte lägga den ifrån sig förrän den är slut.

/Sanna

Intet

av Janne Teller

Ärligt talat? Jag vet inte hur jag ska skriva om den här boken. Jag har suttit med den framför mig i snart två veckor nu och försökt formulera en text som ska sammanfatta hur fantastisk den är, men ingenting gör den rättvisa. Den grep tag i mig på första sidan och har inte släppt mig än. Mina vänner är trötta på att höra mig tjata om Intet. Hade jag haft en katt hade den rymt hemifrån i protest för länge sen. Men jag har läst över femtio böcker hittills i år, och Intet är utan tvekan en av de bästa.

Det börjar när Pierre Anthon slutar skolan eftersom han insett att ingenting har någon betydelse. Han flyttar upp i ett plommonträd och där han ropar åt alla som går förbi att livet är värdelöst och att alla ändå kommer att dö, så varför bry sig om att göra något alls?

Klasskompisarna bestämmer sig för att bevisa hur fel han har genom att samla sådant som verkligen betyder något på en hög. Var och en i gruppen måste ge upp något viktigt och får samtidigt makt att bestämma vad nästa person ska offra.

Agnes får ge upp sina gröna sandaler med halvhög klack som hon tjatat på sin mamma hela sommaren för att få köpa. Damen Werner måste offra sin dagbok, Elise sin döde lillebror. Varje offer blir större än det föregående, och när leken blir skrämmande är det alldeles för sent att hoppa av. De som redan gett upp någonting av värde tänker inte låta någon annan slippa undan...

Det är en obehaglig bok. Skrämmande, och oväntat rolig. Jag känner igen mig hela tiden, minns plötsligt hur det var att vara tretton, fjorton, femton, att gå på högstadiet, minns alla de där grejerna som spårade ur och fortsatte mycket längre än de borde.

Läs den. Om inte för din skull, så för min - jag blir galen om jag inte snart får någon att prata om den med!

/SB

Spöket på värdshuset Tokaido

av T&D Hoobler


14-årige Seikei, son till en tehandlare, vill inget hellre än att bli samuraj. Han vet att det är omöjligt men kan ändå inte låta bli att drömma. När en stöld inträffar på värdshuset Tokaido, där Seikei övernattar med sin far, förändras hans liv för alltid. Han är den enda som sett förövaren - en jikininki, ett spöke som äter de dödas själar - och nu är det upp till honom att lösa gåtan. Kan sonen till en tehandlare vara lika modig som en äkta samuraj?

Spöket på värdshuset Tokaido är en äventyrsdeckare som utspelar sig i Japan under 1700-talet, under samurajernas tid. För alla som gillar Japan och japansk kultur är boken ett måste!

/Sanna

Vampyren i Blackeberg

Oskar bor i Stockholmsförorten Blackeberg. Varje dag i skolan får han stryk av Jonny och Micke, som verkar tycka att ingenting är bättre än att plåga Oskar. Han drömmer om hämnd och låtsas att han är en mördare som hugger kniven i sina mobbare.

Han blir vän med Eli, den konstiga grannflickan som luktar underligt, är starkare än de flesta, aldrig fryser, har ögon som en katt och inte vet någonting om hur man ska bete sig bland folk. Hon tycker att han ska slå tillbaka. Slå Jonny och Micke hårdare och värre än han egentligen vågar, för att få dem att lämna honom ifred.

Samtidigt sveper en våg av brutala mord över staden. En mördare härjar i Blackeberg, och unga pojkar och alkisar hittas med kropparna helt tömda på blod...

Vampyren i Blackeberg är ingenting för lättskrämda. Det är en ruskig skräckroman som får nackhåren att resa sig och pulsen att öka. Men det är också en berättelse om vänskap och om modet att stå upp för sig själv. Detta är en förkortad version av John Ajvide Lindqvists vuxenroman Låt den rätte komma in, som även spelats in som film. Filmen kommer att ha biopremiär i slutet av oktober i år.

För den som hellre lyssnar på böcker än läser dem finns Vampyren i Blackeberg som ljudbok på internet. Det enda du behöver för att komma åt den är ditt lånekort.

John Ajvide Lindqvist är Sveriges bästa skräckförfattare, och har du inte läst någonting av honom ännu är det dags att du gör ett försök!

/Spökplumpen

Hur mycket boknörd är du?

SMS från Soppero

av Ann-Helén Laestadius

13-åriga Agnes bor i Solna med sina föräldrar. En dag får hon ett SMS på samiska från en snygging i byn Soppero, där hennes kusiner och morföräldrar bor. Det första hon gör när hon kommer hem är att dra fram mammas läroböcker i samiska och översätta meddelandet, som lyder:

Hej, din kusin Kristin visade en bild på dig och jag var tvungen att skicka ett sms. Hörde att du kommer upp snart. Då kanske vi ses. H.

De börjar messa med varandra, och Agnes blir mer och mer intresserad av Henrik i Soppero, som kör skoter, märker renar och kastar lasso, klädd i skinnbyxor och med en knivsamling på väggen hemma. Men svåra frågor uppstår. Hur samisk är stockholmaren Agnes, som inte har några egna renar, ingen kolt, och knappt kan språket? Går det att vara en storstadssame? Vem bestämmer?

Och kanske viktigast av allt – hur intresserad är Henrik egentligen?

Åh, vad jag tycker om den här boken! Det är en varm och mysig kärleksberättelse som fick mig att längta efter att bli sådär härligt förälskad igen. Men det är också en berättelse om att vara annorlunda, att fundera på vem man är och att längta efter att höra till.

/Sanna

När historien går igen...

När mammans nya kille får ett jobb som chefsredaktör på en lokaltidning i Värmland tvingas Tess mot sin vilja att lämna skolan och vännerna i Stockholm för att flytta med. Hon bereder sig på att hata varje ögonblick, men kanske är det inte så hemskt som hon först tänkte sig. Fast vad ska hon egentligen tro om historierna om den döde läraren som påstås hemsöka skolan, och de fyra regler inristade i väggen på toaletten?

1. Titta honom inte i ögonen!
2. Tala aldrig till honom!
3. Nämn aldrig hans namn!
4. Be till Gud att reglerna fungerar!

När Tess bryter mot den första regeln börjar skrämmande saker hända…

Svart drama är vansinnigt spännande! Jag kunde inte lägga den ifrån mig när jag väl börjat läsa, och satt uppe till långt efter midnatt bara för att få veta hur det skulle gå. Magnus Nordin vet verkligen hur man skriver spänning. Svart drama är bra från första sidan till sista, och om Nordins andra böcker är lika medryckande har jag hittat en ny favorit.

Sanna

Var hon verkligen det?

Asombasine är den mest föraktade flickan i Leopardklanens by.
En dag minns hon. Hon minns tiden i himlen innan hon föddes. Hon minns så tydligt att hon satt i Himmelsgudens knä. Och han lovade att hon skulle födas som pojke.
Är det leopardens magiska krafter, som har fått henne att minnas? Eller är hon helt enkelt galen?
Asombasines minnesbilder skrämmer byns män. De menar att hon ljuger och de tänker tvinga henne att erkänna det.

Stark berättelse men den kräver tålamod. Egentligen känns det som att det inte händer någonting men av någon förunderlig anledning fortsätter man ändå att läsa. Det är först efteråt, när boken är slut som bitarna faller på plats och man inser vad berättelsen egentligen handlat om. Så det är värt att läsa den till sista sidan! Tycker jag, men det är ju inte säkert du tycker lika...

/C