Jag som inte läser fantasy så ofta och tycker det kan vara lite distraherande med serier tycker att Ondvinter är riktigt spännande och det var svårt att sluta läsa. Jag tycker att det återspeglas att Björkelid är från trakten och är bekant med landskapet. Den stora oändliga och mystiska skogen är hela tiden närvarande liksom älven och fjället och tillhörande djurliv. Blodet har också ett eget uråldrigt språk - kanske har Björkelid låtit sig inspireras av älvdalskan?
Vad jag tycker känns lite originellt med den här boken är berättarperspektivet som har ett vi-perspektiv eftersom tvillingarna har ett speciellt band emellan sig och förstår varandra utan ord. När sedan detta band bryts skiftar också perspektivet till en jag-berättare, Sunia och läsaren får en djupare insikt i hennes känslor och tankar. Förutom att det här är en spännande bok tycker jag också att den tar upp viktiga teman. Till exempel skiljer Blodet hårt på kvinnor och mäns kunskapsområden och detta blir till en svaghet i kampen mot Ondvintern. Här finns också vissa paralleller till Tyskland under nazismen.
Ondvinter passar bra att kura ihop sig med i sin läsvrå nu när första snön yr utomhus! Gillar du Björkelids Ondvinter borde du också läsa Michelle Pavers serie om Vargbröder och Ursula Leguins böcker om Övärlden. De är alla gånger min absoluta fantasyfavoriter!!
/ Tove
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar